15 april 2019

Vägen -

Allmänt

En av de allvarligaste bristerna sen jag lämnade Sävedalen/Göteborg är att vår kyrka,dess oförmåga att nå ut till folket helt saknas.Man talade förr om de kyrkofrämmande som innerligt väntade på hjälpen - så situationen kom oss att påminna om Påsken och Pingsten.
 
Denna högtid för människorna där kommunikationen leds av kärleksfulla människor,så pass bemötande så folk och en allmänhet kan tro att vi andra äro fulla "av sött rött vin".För på så ofantligt många håll nu året 2019 sitter de kristna alltjämt inom vad vi kallar lyckta dörrar ?Den öppenhet de icke kristna kan se i samhället, finnes inte heller där? Så själva budskapet som de fått genom någon skrift eller ett flygblad - hjälper dem inte ens in i Apostlarnas gärningar?Kan detta bero på att kyrkans frälsta,dess herdar ej "vågar välja vägar längre"? Denna problematik tar Nya testamentet upp däremot, då striden mellan Petrus och Paulus tas upp i omskärelsen.Att inte komma vidare här bero i de flesta fall på egenheten,egoismen som finns inom församlingen i den unkna kyrkans hägn? De Gudstrogna avskärmar sig mot folket precis som får ske i riksdagen där
ett annat ljummet folk får sitta orörda,men det beror ju på att de ej är /stadsanställda / och inte begriper bättre.Här är jag inte elak,,,men sannings enlig så långt det nu går i sådant sällskap?Så slutligen ska ej trötta er mera, Bibeln /böckernas bok / ger oss dödliga inga LÖFTEN om att bli den stora skaran här på jorden.Det löftet hör hör himmelen till, Bibeln förespråkar Kärleken och bestämdheten,och att kunna stärka människors mod till att finna den "kristna tron"det är allt.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress