Då mörkret föll
var allt så stilla.
 
mitt hjärta bultade i bröstet
mot all hopplöshet,som trumskinn
när slagen avtog för en stund..
 
i mina tankar går jag förbi ett
övergivit hus/ett ruckel....där
ingen visar sig i fönstren -
 
jag undrar kort,vilka som bott här
för stället låg så fint utmed en insjö,
såna ställen man sett så mycket.
 
kanske en "Man från Benin"
jag ställde fråagan till mig själv,
en vana från min ensamhet -
 
jag tänker mig honom i svart hatt
krusigt,yvigt ovårdat skägg,
och håret delat i två fenor...
 
vid sängdaxs dök mannen åter upp,
i mina tankar, vad kunde det vara
förutan rädsla ? I min ensamhet?
 
Tomas T. en favorit i spalterna-
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress