15 mars 2019

Ibland undrar -

Allmänt

Många gånger har jag verkligen undrat över min egen tid i det här livet? Hur det en gång började i Östgötametropolen,och sedan bara fortsatte lika tidsenligt som förr.Är det för att jag som person är en otidsenlig typ ? För att jag alltid vågat vara Trolös mot alla riktningar,,och Trofast bara mot mig själv?
 
Eller för att jag är en oroande typ,fri och oberoende sen jag fyllt 20 år ?Gått mina egna vägar och bara egentligen lyssnat en tid som ung på min snälla förstående mormoder ? Inte oberörd av tiden och dess trender de orsakar mig inga större problem,eller att jag på något sätt skulle tillhöra fel generation ?
 
Mitt måleri som började någon gång åren 1956-57 blev som ett slags dagboksskrivande.Jag stannade ofta hemma för att sitta där vid köksbordet och måla, mestadels akvareller.Ett som jag ser det i dag,en kontinuerlig meditationsprocess med styrfart.Eller man man så vill,en sorts förbaskat bra självterapi ...
 
För jag har alltid varit en positiv och jobbig typ med tycker jag rimlig balans ? Varför prövade jag så mycket utanför måleriet,varför allt bus jag ställde till även i mina familjer,varför "Målade jag ej mera "-för att hålla livsledan på avstånd ? Alltid detta rus och prövande av nya saker,,som tagit bort så mycket av detta väsentliga i mitt liv ? Sen tänker jag det som noteras/händer i dag med mitt är inte nödvändigtvis mer aktuellt för mig än vad det var för fyrtio år sedan - då den kronologiska tiden förlorar betydelsen? Det förflutna blir ju lika aktuellt...som nuet där jag befinns denna dag.För en konstnärs lidelser bara en synpunkt som i bästa fall har en identitet.Sedan bryr jag mig sällan om kalenderns dagar,veckor,månader,och årsskiften med nyåret med all galenskap.Livet bara är där just då.....Jag vet att tiden är hel - och absolut ej delad men att vi förändras fysiskt hela tiden in i  ålderdomen....
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress